Månadsarkiv: mars 2007

Mannen i spegeln

Postat den 2007-03-29 av Henry

I.
En obäddad säng
kudde på golvet
jag på golvet
täcket halvt på väg
dagsljus genom slutna jalusier
nålar av solljus
förgriper sig på ögonen
ansiktet svarar i kramp

II.
Ett beslut
och luften går ner
i lungorna
taggtrådsluft
och allt blir synligt
skarpa sår
ärrig kropp
hur länge har jag hållit andan
ser på klockan
på väggen, i rummet
i..
den har stannat
slutad, avslutad
inget mer tick-tack-ti..
inget tack

III.
Han ser på mig
trött, hans ögon gör ont
döljer mycket
bär för mycket,
håller så meningslöst
vänder bort blicken från
spegeln
håller andan
slipper se

IV.
tvekan
ska jag andas in
eller andas ut kanske
hur gör jag nu igen
leva eller…
livet i fullt dagsljus
synligt genom syre
minsta [...]

Publicerat i Allt, dikter | 4 kommentar

Älgen går upp när hon sovit klart.

Postat den 2007-03-27 av Henry

Sommartid, vintertid, ett strålande exempel på mänskligt vansinne, fullt i paritet med golf!

Vem med känslor och hjärna i samspel, vaknar en morgon och tänker: ”Heureka, vi ställer fram klockan!” Eller kanske var det mer: ”Hur kan jag på bästa sätt köra ett bautastort practical joke? Första april börjar bli lite trist. Det går liksom inte att lura någon riktigt längre. Ända sen vad han nu hette, fick svenska folket att dra en nylonstrumpa över tv-apparaterna för att han lyckats inbilla [...]

Publicerat i Allt, Artiklar | 16 kommentar

I morse var jag där

Postat den 2007-03-26 av Henry

Vart tog jag vägen
vet att jag var där då jag
vaknade
Kände mig i hela kroppen
i morse
Kände igen mig

Där var jag
trycket över bröstet
hårt
magen öm
trötthet i armarna
tarmarna
hjärtat sårbart
bankade
allt det
gamla bekanta.
Sen vidare
till badrumsspegeln
ögonbrynen tunga
Blääääähhhh!
tungan som ögonbrynen
sträva

I morse var
allt det där, där
nu
sitter jag här
och undrar
vart tog jag vägen
plötsligt
jag var där då jag
vaknade

henry bronett ©07

Publicerat i Allt, dikter | 12 kommentar

Vad kallas en sådan.

Postat den 2007-03-22 av Henry

Har följt diskussionen runt Petra Östergrens bok ”Porr Horor och Feminister” både på nätet, kring hennes seminarier och i tidningar ett tag nu.

Det förvånar mig att hon blivit föremål för så starka känslomässiga reaktioner. Varför är Petras tankar kring sex, feminism och makt, särskilt vad gäller ”horan” så känsliga? För ett tag sedan skrev fyrtio (40!) olika ”kändisar” som Robyn mfl. på ett upprop mot Petra Östergen och hennes tankar i en kvällstidning. Ämnet fick inte diskuteras! Är vi drabbade [...]

Publicerat i Allt | 8 kommentar

Vad kallas en sån?

Postat den 2007-03-21 av Henry

Förställer mig
så ni ser mig
spelar den ni vill ha
och låtsas vara det
offrar mitt jag
för det ni vill se.
Så finns jag
och finns inte
egentligen inte alls.
Nickar, leenden, skratt
vittnar om
min existens
fast ljudet egentligen
talar om
att jag blivit
intet.

henry bronett ©07

Publicerat i Allt, dikter | 2 kommentar

Lille dräng

Postat den 2007-03-17 av Henry

Och han sover i vår säng
vår käre lille dräng
hans lugna djupa andetag
vittnar om hans välbehag.

Sen sträcker han ut en arm
hans fot är alldeles varm
han öppnar sina ögon sen
jag ler och säger ”hej min vän”

Frågar: skall jag gå till dagis nu?
svarar: nej idag är det jag och du.
så bra då blir jag väldigt glad
Nathanael slår en volt i sängen.
Det ser ut att bli en härlig dag.

(fritt efter Nathanaels liv, framfart och leverne)

henry bronett ©07

Publicerat i Allt, dikter | 7 kommentar

Ibland

Postat den 2007-03-16 av Henry

jag behöver det
att någon stannar
ibland
blir kvar
hur jag än är
vad jag än gör
stannar
då känner jag mig
mindre konstig
inte så
udda
ibland behöver jag det
ibland.

jag behöver det
att någon ser
ibland
ser mig
hur jag är
vad jag gör
förstår
då känner jag mig
inte så konstig
inte så
egen
ibland behöver jag det
ibland.

henry bronett ©07

Publicerat i Allt, dikter | 8 kommentar

Och det har inget namn

Postat den 2007-03-16 av Henry

Det knackar på axeln
min axel
konstigt
har det knackat
hela tiden?
kanske
för jag
känner beröringen
irriterande tydligt
känner jag den
igen den.

Tuut-tuuut!
låter det innanför.
Alarm från höger axel
till vänster hjärndel
sen
hjärtats ökande slag
dunk-di-dunk-di-di…
en stund lite oändlighet
sen
tanke född ur känsla
ett ryck
kroppen vill vända sig om
ett initiativ
nu?
vill se nu!
nej inte nu!
och så går det
inom mig

och
det får knacka ett tag till
för jag
har inte närmat mig
mig klart än
nej
inte än.

henry bronett ©07

Publicerat i Allt, dikter | Lämna en kommentar