En Julsaga

Jag är inte så säker på att han inte finns.
Det är i alla fall hans förtjänst att vi har en brasa i stugan. Även om mina vänner säger att det är för att jag inte kan sätta gränser och säga ”nej”.

Min son frågade plötsligt;
-När kommer tomten, hur mår renarna, är det verkligen dom som gör att släden flyger eller sker det med laser? Och pappa, hur kommer han ner genom skorsten? Å vet du pappa, vad gör han om det inte finns en skorsten? Vi har ingen skorsten!!! Pappa vi måste göra hål i taket! Jo, det är säkert, om profeten Elias har en dörr ska tomten ha en skorsten!

Han hade helt rätt. När vi firar Pesach, judarnas uttåg ur Egypten så kommer alltid det ögonblick när vi öppnar dörren ifall Profeten Elias skulle komma.
Han är en slags kurir som talar om att Messias är på väg.
(Har alltid undrat hur det skulle se ut..
Elias inrusande genom dörren ropande något i stil med;
-Han kommer, han kommer!
och vi svarar:
-Åh, tack för varningen, nu hinner vi damsuga och göra fint!)

-Så, pappa om vi släpper in Elias, varför släpper vi inte in tomten?
Jag undrade varför tomten skulle vara märkvärdigare än Elias? Att förebåda Messias ankomst var ju inte mindre viktigt än att komma med presenter? Så om Elias inte behöver hoppa genom skorstenar varför måste tomten? Han kunde väl också komma genom dörrn? Jag tyckte vi skulle skriva till tomten och föreslå honom det istället för att komma genom skorstenen vi inte hade och eftersom Elias och tomten ju kommer på olika tider av året så trodde i alla fall inte jag att det skulle skapa förvirring vare sig för oss eller Elias.. ja eller för tomten. En praktisk lösning och alla glada eller hur?

-Men pappa, tänk om Messias vill komma till jul – vad händer då? Vi måste ha skorsten!
Att öppna spjäll för tomten samtidigt som dörren för Elias står öppen – nej tack. Jag är väldigt känslig för korsdrag. Sist vi satt i bilen nös min fru samtidigt som fönstret var öppet och jag fick ha värmekudde på axlarna i veckor! Så det förklarade jag för min son, kommer inte att ske. Elias, Messias eller tomten får vara så goda att komma genom dörren och därmed basta!

Inte alls basta – eftersom jag förklarat för min son hur viktigt och bra det är att vi är olika, att vi gör saker på annorlunda vis och att det unika är något vi ska uppmuntra hos alla – fick jag nu äta upp det (varför lyssnar barn på en?)

Elias fick komma genom dörren så mycket han vill och tomten hade rätt att komma genom skorsten så mycket han ville…

Så vi gjorde hål i taket och i hålet satte vi en skorsten och längst ner under hålet byggde vi en öppen spis. Så hade det inte varit för tomten hade vi inte haft en brasa att sitta framför om vinterkvällarna. Och jag hade aldrig lärt mig hugga ved och fått smeknamnet ”flisan” av grannarna. Och just om vintern är det bättre att sitta framför varma brasan och vänta på tomten än att sitta för öppen dörr och vänta på Elias.

henry bronett ©07

Det här inlägget postades i Allt, Berättelser. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En Julsaga

  1. Baron skriver:

    He-he-he, fin story, mannen! Och trevlig helg på dig!

  2. Matti skriver:

    Henry, ved… tomtar, Elias, söner, klyvyxor, flisor av väldoftande tjärved, valkiga händer,
    svordomar vid huggkubben och en massa obesvarade frågor… Ständigt dessa frågor utan svar…

    Det är väl det det handlar om??
    Egentligen?
    Liv och gammal glöd i en öppen spis som aldrig ger upp. Längtar mer ved.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>