Du och jag
ett vi på en väg
egalt vilken
spelar ingen roll
en väg bara
går tillsammans
Som vi pratar
och säger ingenting
hela tiden
vi väntar på tystnad
att den ska få plats
Du och jag sitter
med vatten och himmel
natur och djur
och allt det där
och just då tar du på mig
det gör ont
men min hand blir kvar i din
och du läser mig som en karta
Tveksamt längtsamt
låter jag dig läsa
lyhördsamt vaksamt
dina fingrar över mig
ett följsamt böljsamt vi
och du hittar mig
henry bronett ©08
Så innerligt plågsamt vackert! Kramar…
Åh va fint! Snart dags att ge ut allt i bokform?
Må gott!
Vidunderligt befriande oc kärleksfullt käre Henry!
Puss på kind
med värmande vind