Månadsarkiv: maj 2008

Utan hinder hämningslöst
så går du runt i mig
och jag låter dig
igen tillåter jag
som vanligt
igen och igen

och när du lämnar mig
fastnar knappen från din tröja -
du vet den du har den röda
- fastnar gör den
liksom hakar i
i mina inälvor
och du river upp
ur mig allihop
drar dem med dig
allting
det gör så ont

sen går du
säger ”visst ja”
stannar till kysser mig adjö
så jag hinner
precis haka loss dem

där står jag
kvarstår med allt
allt i en rörig gegga
varför öppnar jag dörren
undrar jag igen
samma sak
nästa gång också
samma

om jag skulle [...]

Dörren slår igen
steg i trapphuset

orden är kvar dina
innanför dörrmattan
där ligger de

som ett kadaver
och stanken
ett klibbigt dis
under taket

kippar efter andan
min hals har utslag
benen krampar skakar
en allergisk reaktion
vädrar byter lakan

natten svider.

henry bronett©08

Inte igår inte
det går inte
inte med tiden

nu är nu är nu

idag är
igår är inte
igår kommer aldrig
ändå
glömmer vi inte
och dagen går
och vi lever
igår

nu är nu är nu

och vi går
griper om
tänker på
suckar djupt
vi ser ut
längtar till
känner efter
hjärtat slår

och nu…

henry bronett ©08

Jag blir varse såret
och tar mig för bröstet
där hjärtat är
där det blöder
här strax innanför
med handen trycker jag
så gör jag
håller över det
precis där det slår
håller hårt
så det inte ska rinna ut
inte ut på golvet
inte här inte nu
rött passar inte
inte till den
soffgruppen
och alla gästerna

henry bronett ©08

Ovant med du – v.III

Stannar till
sjunker ner
blir sittande
ett jag
på parkbänk
i regn

du rörde vid mig

och något hände
under huden
här inuti mig
inte van
ovan

ska jag gå sönder nu?
lugnar mig
håller mig för hjärtat
hårt bultande
skjortan genomblöt
och det jublar
i kroppen

behöver jag äta
använda paraply
eller kanske lägga mig
här på bänken
ett tag…

ovan

henry bronett ©08

Parkbänk i regn
känner igen föremålet
stannar upp sjunker ner
där sitter jag

inte van tänker jag
jag i regnet på bänken
du snuddade vid mig
så var det

hade jag haft en spegel
hade mitt ansikte
lett tillbaka
tror jag

det var inte själva
snuddandet
jag har snuddats
blivit det tidigare

nej något
hände samtidigt
under huden
i mig

håller mig för hjärtat
jackan är genomblöt
kroppen febrig
yr

behöver jag äta
använda paraply
eller kanske lägga mig
här på bänken
ett tag…

ovan

henry bronett ©08

Det är inte variation jag söker
inte förändring och omväxling
inte heller komma bort
behöver jag
och behovet att tänka på annat
har jag inte
inte egentligen
slipper gärna det ständiga föränderliga
sådant söker jag inte
inte frivilligt
tränger inte det behovet
där fins inget
oljud bara

så vad?

henry bronett ©08

jag värjer mig
för att du ser

spjärnar emot
för det du vill ge

som jag slåss
mot din närhet

…och ändå

med dig
är jag i livet

henry bronett ©08