Jag i fragment

På sprucken vinteris
mitt i brustenheten
står jag

på förvridna former
uppburen av havet
skild från det

hoppar skickligt
från ett fragment
till nästa

från ett till ett
till nytt hopp
från annat

ser allt söndrigt
och det slår mig
som ett slag

att aldrig detta
varit helt
utan ständigt brustet

står inför detta
detta ständiga
jagfragment

och igen
som ett slag
slår det till

lät jag det smälta
vad om så…

henry bronett©08

Det här inlägget postades i Allt, dikter. Bokmärk permalänken.

4 svar till Jag i fragment

  1. åsa skriver:

    hamnade på sidan av en slump å hittar helt underbara dikter…så här kommer jag kika in fler gånger

  2. Gisan skriver:

    Å hur få det ständigt brustna till något helt… Du skriver så mitt hjärta blöder. Kramar…

  3. Catarina skriver:

    ‘vad om så…’ – Klockrent!

    får det måste vara så
    - alltså om
    och vad
    eller så

    det är bara att våga

  4. Lena A skriver:

    Hör din röst och då blir det ännu bättre…..

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>