Azkrosmåfpuleän

jag
ett sånt ord!
men har inget annat
och de här tecknen
dessa som vittne
dessa som kan sättas vid varandra
efter behag och fantasi
a z k r o s m å f p u l e ä n
de får färg
blir till himlar
öppnar avgrunder
ger möjligheter
men alltid ur ett jag
detta stängsel, denna mur
som lämnar oss utanför
som lämnar oss här inne och därute
uppdelade flerdelade
fragmenterade
isönderhackade i delar delade
ensamma

azkrosmåfpuleän..

henry bronett©09

Det här inlägget postades i Allt, dikter. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Azkrosmåfpuleän

  1. Christina skriver:

    Nu, kära Henry, ligger ditt inlägg i den kvinnligt rosa röriga reklamfyllda ramen. Stå ut i denna miljö en dag jag ber ;) Kramar

  2. Gisan skriver:

    Jag älskar dina ord! Kramar…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>