Vissa regniga dagar om våren
då årstiden tagit paus
då droppar klibbar mot fönstret
och vinden lämnar träd i fred
kan jag höra bullret i mitt innre
oljudet från mig själv
det som lagts där av andra
tömts här i mig
då tar jag av mig kläder
en strumpa tröja hatt
blir ett nakenjag i regnet
med droppar på min kropp
det rinner över axlar bröst och fingrar
smattrar smärtar smeker
isar värmer leker
svarta droppar försvinner ner i jorden
vissa regniga dagar om våren
då årstiden tagit paus
henry bronett©09
dripp dropp…..dripp dropp…..
finns utrymme för eftertanke…
kramen Liza
Vackert.
Så djupt innerligt och smärtsamt på samma gång. Kramar…
och regntunga tårar faller från en ängels kind…
samtidigt smeker en svag ljummen vind
en själs vibrerande toner
och öppnar ånyo en ny grind
Jag gillar dina dikter.