Långsamt lämnar det mig. Dröjer i mig.
Det som tagit plats, varit i mig och ännu är.
Avtar i styrka, långsamt. Månader, förberedelser, tankar kring,
känslor inför, under och nu efter.
Anteckningar överallt, diskussioner högvis, lyssnande
efter nycklar, lösningar, scenerier… vi prövar, prövar, igen,
igen in i det sista prövar, prövar, hittar, behåller, förkastar, prövar.
Och så musiken, musiken… takter, ord i rytm, skruvade ord, skruvade rytmer, toner som måste vara rätta, måste vara på, måste vara i takt, i rörelse samtidigt. Musik som driver, driver på.
Samtal med alla människor. Sångare, tekniker, scenograf, musiker, dirigent, repetitör. Catarina. Ord, ord, överallt ord och musik och sång.
Leenden, pannor i veck. Oförstående, förvånade ansikten,
bestämda sedan, målmedvetna, lyckliga ansikten.
Ansikten med ilska, frustration, kraftfulla, vackra.
Alla, varenda en. Alla vill nå, alla vill, alla.
Ser ut över havet här, där jag sitter nu. På gamla plankor med rostiga spikar, här i vinden med vågor inpå mig. Långsamt lämnar det mig.
Mot min vilja, med viss lättnad. Hör allt som är kvar i mig. Ofattbart allt detta som sköljt över mig, famnat mig, dragit med mig – ned i kaos, förvirring och kärlek av kärlek. Allt, allt på en gång.
Och resultatet går att se. Ännu ett tag. Som ett eko av allt vi gjort, allt arbete, resterna syns ännu ett tag där på Läckö. Ensemblen visar det som är kvar.
Visar lustfyllt, lekfullt, lysande och de är underbara.. alla (alla),
henry bronett©09


Du kan vara glad och stolt över din insats på Läckö och nu väntar jag med spänning på din nästa uppsättning. Kanske något annat av Rossini Resan till Reims?
Ha det bra!
/Mogens
ja jag tycker det känns väldigt bra,
och ditt sätt att skriva fångar verkligen ,ibland får jag en känsla av både stress,panik,vemodighet,gläadje o lycka,du e en fantastisk författare och skriver så oerhört vackert poetiskt,tack henry,jag e glad,
Vilken fin recension i G-P.
Jag förstod att du skulle värka fram en succé. Borde ha varit där, men Parisarekongressen i Skellefteå kunde tyvärr inte flyttas.
Tack Henry, för ditt fina arbete på Läckö!
Och tack, för alla dina fina texter – för att du ger en inblick, i dina tankar.
Vi kommer att sakna dig!
Hälsningar Matteus
Tack Henry, och jag/vi som får ha roligt ytterligare 11 kvällar…2009 på Läckö, blir en sommar jag kommer att bära med mig med stor värme och glädje
hälsningar ingvar
Hej Henry!
Så fint du skriver om den kreativa processen!
Jag blir väldigt berörd och imponerad av ditt arbete. Får sådan lust att fara till Läckö för att uppleva föreställningen i verkligheten.
Jag kan bara ana vilken resa du gjort!!!!!
En stor kram och grattis en en gång!
Kaisu
Påminner mig om att sitta under bordet ,på festen, som liten, och smyglyssna på allt som dom vuxna tar sig för med. Hemligheter som plötsligt blir synliga.Outtalade tankar som börjar ge röst, oförlösta handlingar som tar sig form, dialogen från hjärtat blir tydlig. Och ingen såg att jag satt under bordet.
Lyckliga kan vi människor vara att du finns, och sätter ord på världen med sån kristallklar skärpa.
Kram!
Så bär vi med och och förvaltar vidare din själ – lekfull, kärleksfull, fantasifull. Du litar på oss alla, och vi gör dig inte besviken!
Men vi hoppas att du kommer tillbaka….
Låter alldeles perfekt och fantastiskt!
Tack!
Föreställningen blev inte så bra som du hoppats. Den blev 10 ggr bättre. Fantastiskt att se hur man kan skapa stor komik av denna otidsenliga buffabagatell. Men ditt stora och varma clownhjärta har verkligen känsla för timingen. Ett höjt ögonbryn eller en tappad haka i rätt tiondel drar skratt men också en till medvetslöshet utdragen kyss. Att du sen fick jobba med en otroligt lyhörd och välsjungande ensemble och en lyriskt tempokänslig Simon Phipps gjorde upplevelsen ännu större. Åter Tack
Så så glad blev jag för Operans och din skull att ni fått sådana höjdarrecensioner. Jag blev tyvärr sjuk till genrepet men ska försöka ta mig ut senare. Nu lördag 18:e, regn i Lidköping. Katterna sover i min säng,varmt och gott. Barnbarnet Bea fyller 8 år idag och jag har tagit ett stort och viktigt beslut.
Läs min dikt på Oändligt ögonblick….
Marie-Louise
så fint, en dikt! En gång fick jag en seriestrip
Das ist unsere gemeinsamme Kuss
Så glad jag är för dinskull Henry!
Läser och tar in så mycket av glädjefyllda ord som ges.
Hoppas du får en fortsatt fin sommar 2009.
Kramen/Lena
Vad glad jag blir när jag upptäcker Guldkorn som Dig Henry!!! Såg premiären den 11/7 från en lysande plats som dock krävde lite akrobatik att nå…
Ska hålla ögonen öppna för dina alster framöver.
Hon med de vackra bruna ögonen mot den babyblå fleesefilten
Tack Henry för en underbar Italienskan. Kommer precis från den sista föreställningen på Läckö och känner mig alldeles euforisk. Jag har inte känt mig så lycklig av en operaföreställning sen jag själv hade nöjet att få vara med i Lars Rudolfssons operaregidebut (Barberaren i Sevilla). Jag är säker på att Rossini ler i sin himmel
Hoppas verkligen att du fortsätter med operaregi!