Att vara del av

Det händer i bland i stunder plötsligt
som när tidvatten oändligt långsamt
sakta sakta drar sig undan
och med en gång inte finns mer
kvar är slät mjuk fuktad sand
sakta sakta torkande i solen
så ibland händer det i stunder
att jag förstår mig själv utan jag
ett tag till tidvattnet kommer åter

henry bronett©09

Det här inlägget postades i Allt, dikter. Bokmärk permalänken.

6 svar till Att vara del av

  1. Sara skriver:

    Vackert, som alltid.

  2. Jeanette skriver:

    Rörande vacker! Tack för att Du delar med Dig av Dina tankar och dikter :) Kram

  3. Lena M Janson skriver:

    ..och ibland känns det som om tidvattnet drar med mig ut och där får jag ligga och skvalpa runt…tills jag åter når sandstranden och kan börja andas igen…

  4. Sandra skriver:

    Det här är SÅ fint Henry, verkligen.

  5. Elisabeth skriver:

    Jag tycker det beskriver hur livet är… med vackra bokstäver.

    Varm kram..

  6. Gisan skriver:

    Ditt rika språk gör dikterna så fylligt vackra och underbara att läsa. Kramar…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>