I väntan på tystnad

Sitter still andas
märker rörelse runt mig
står ut med den i mig

tårar bryter ett leende
träd fullt av snö och fåglar
saknar pappa bottenlöst

så går det på
ser på det utan värdering
låter det skölja förbi

henry bronett©2010

Det här inlägget postades i Allt, dikter. Bokmärk permalänken.

7 svar till I väntan på tystnad

  1. Louise Baum skriver:

    Jag läste det stilla, kände saknaden och sorgen.
    Men ack så vackert.
    Tack för dom vackra orden….

  2. Johanna skriver:

    Den dikten gick verkligen rakt in i hjärtat!
    Så vackert…

  3. Lena Svensson skriver:

    Mycket vackert. Jag blev så oerhört berörd av att se en helt annan sida av Henry Bronett. Mycket vackra ord, korta rader kan säga mer än en hel livstid. Älskade den.
    //Angel

  4. Gisan skriver:

    Dina ord har ett eget liv.
    Ett liv jag är glad att du delar med dig av.
    Kramar…

  5. … det finns inga ord, så oerhört vackert.

    välkomnar denna blogg, i min samling över tänkvärda bloggar

  6. FÄRJAN-RUTH skriver:

    Så vackert! Jag saknar också min älskade pappa och min älskade mamma…..
    Var välsignad. Må änglarna alltid beskydda och bevara dej.

    Kram. Färjan-Ruth, Båtpastorn

  7. Lena M Janson skriver:

    Sorgens spegel möter tårens väg …

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>