De flyger till Afrika
från Sverige till Afrika
flyger ända dit gör de
och tillbaka igen
fast de flyger inte nej
det är mer än flyga det där
se på dem
deras hissnande kittlar hjärtat
det borde finnas ord
ord för det där de gör
för deras luftiga luftsätt
blixtsnabbt svävande
raketglidande kanske
så fantastiskt
”ja va e de me de-iga”
”de e väl det mest natur-liga”
aningslöst ansträngningslösa är de
ja sen inte där plötsligt
från att ha varit det
borta bak trädtoppar
och i nästa ögonblick
kittlande sina magar över maskrosorna i gräset
de när sig av luftplankton
henry bronett©2010
