Jag hade dragit ut den tjocka mattan
det var natt och vi nakna på balkongen
ibland låg vi på rygg såg stjärnorna
fnittrade som barn när våra fötter lekte
te drack vi du hämtade duntäcket
och vi älskade somnade utan ett ord
jag såg gryningen du snarkade tyst
i din näsvinge grodde ett leende
(till M.)
henry bronett©2012
